Arbetsbelastningen får lokala journalister att vilja byta jobb

Före sommaren genomförde Journalistklubben vid SVT en enkät bland medlemmarna på lokala nyheter för att undersöka om journalisterna valt att gå ner i arbetstid på grund av hög arbetsbelastning. Detta efter att flera medlemmar berättat om att de har ett så hårt arbetstryck att de valt att gå ned i tid för att orka.

Av de 126 personer som svarade på enkäten svarade 61 procent att arbetsbelastningen var för hög medan 39 procent ansåg att arbetsbelastningen var lagom eller låg. Nästan en fjärdedel (23 procent) uppgav att de valt att gå ner i arbetstid som en följd av stressen på jobbet, och hälften uppgav att de till och med funderat på att byta arbete.

– Det här är signaler som företaget måste ta på största allvar och agera på, säger Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg.

En reporter beskrev i ett fritextsvar hur denne upplevt att arbetssituationen förändrats.

”Ett kreativt och stressigt jobb kräver återhämtning och eftertanke. Denna ´luft´ är borta, vilket innebär minskad arbetsglädje, fler faktafel, sämre arbetsklimat, en ständig trötthet.”

Oroad över journalisternas mående

Journalistklubben vid SVT uppfattar resultatet av undersökningen som mycket oroväckande, både för de enskilda medlemmarnas välmående, men också för företagets framtid vad det gäller att behålla duktiga journalister och möjlighet att rekrytera ny personal.

– För att SVT även fortsättningsvis ska kunna leverera den goda journalistik som licensbetalarna förväntar sig krävs att företaget är attraktivt för duktiga journalister och att varje medarbetare har arbetsförhållanden som främjar kreativitet, berättarlust och god hälsa. Sedan den stora omorganisationen då regionala nyheter blev lokala har Journalistklubben gjort två enkäter som hundratals medlemmar svarat på men företaget har fortfarande inte undersökt arbetsmiljön i stort. Det är dags nu, säger Hanna Nyberg.

Ser inte strukturella fel

Christina Ågren, som är programchef för de lokala nyheterna på SVT, anser att det utifrån enkäten inte går att utläsa att det finns strukturella orsaker till det som journalistklubben beskriver som en utbredd känsla av otillräcklighet bland reportrarna på de lokala redaktionerna. Hon har nu uppmanat redaktionscheferna att ha extra fokus på arbetsbelastningen under höstens utvecklingssamtal.

– Det är otroligt viktigt att det finns en tät och bra dialog mellan medarbetare och chef som kan fånga orsaker, och där man kan komma överens om vad som behövs för att förbättra situationen. Samtidigt genomför vi redaktionella projekt som bidrar till att tydliggöra förväntningar, till exempel textsprånget och varumärkesprojektet. Utöver det planerar vi bland annat redaktörsutbildningar för att stötta redaktörerna i arbetsledning och prioritering, säger Christina Ågren.

Fler arbetsuppgifter skapar stress

Men Journalistklubben trycker på att det finns ett utbrett missnöje bland medarbetarna på de lokala redaktionerna med att det läggs på allt fler arbetsuppgifter, nya arbetsverktyg kommer till och att det samtidigt råder en otydlighet från ledningen kring hur de lokala nyheterna ska arbeta.

– Det är inte ett stort antal ”individer” som har de här problemen, utan det är här är ett systemfel som företaget måste åtgärda, säger Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg.

– Vi kommer att behöva fortsatt jobba med att både tydliggöra och renodla uppdraget för lokala nyheter. Det är ett jobb som kommer intensifieras inom kort i vårt arbete med en strategi för lokala nyheter och jag tar med mig resultatet av enkäten in i det arbetet, säger Christina Ågren.

 

Rättelse:

I en tidigare version av texten stod det att Christina Ågren menade att det inte rörde sig om strukturella problem utan att det handlade om enskilda individers förmåga att anpassa sig till de förändringar som sker på lokala nyheter. Christina Ågren har efter publiceringen kontaktat Journalistklubben och förklarat att hon inte känner igen sig i den beskrivningen och att hon inte ser på medarbetare på det sättet.  Av detta skäl är texten nu uppdaterad.

SJF kritiskt till Sjöfartsverkets agerande mot journalister

En av Sjöfartsverkets helikopterpiloter gjorde en farlig manöver riktad mot en av SVT:s utsända fotografer. Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg och Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling kritiserar nu Sjöfartsverkets agerande i en gemensam debattartikel.

”Det är helt oacceptabelt att personal från svenska myndigheter på grund av oprofessionellt agerande försätter journalister i fara.” skriver de på fackförbundet ST:s sida Publikt.

Dessutom försvårade ansvariga på myndigheten granskning av händelsen genom att sekretessbelägga helikopterns händelselogg som är en offentlig handling. Nyberg och Nordling menar att offentligt anställda behöver utbildas bättre i offentlighetsprincipen.

”I ett samhälle som vill vara öppet och demokratiskt måste alla statsanställda ha en grundläggande kunskap om offentlighetsprincipens funktion och värde.”

 

Läs hela debattartikeln på Publikt.

Se den farliga manövern här.

Ledningsenheterna ska spara 50 miljoner

Företagsledningens besked på tisdagen att ledningsenheterna, inklusive tekniken, fått sparbeting på sammanlagt 50 miljoner kronor över två år är tråkiga nyheter. I en organisation med kraftig framåtrörelse är meddelandet om besparingar nedslående, men med de senaste årens ökade krav på leverans på fler plattformar är beskedet ändå inte överraskande.

I ledningsenheterna ingår följande verksamheter: Kanal och Tablå, Teknik, Strategi, HR och kommunikation samt Ekonomi. 

Det är fortfarande oklart vilka åtgärder som kommer att genomföras och vilka effekter eventuella nedskärningar kan få i verksamheten. SVT säger att de 50 miljonerna ska sparas genom åtgärder som arbetas fram av varje enhet i oktober, genom frivilligpaket och genom att tjänster inte återbesätts när personer går i pension. Företaget lämnar i nuläget ingen garanti för att det inte kan bli tal om uppsägningar.

Journalistklubben följer utvecklingen noga och uppmanar medlemmar att höra av sig om det finns frågor som behöver diskuteras.

Stjärne lanserar ”empowerment av medarbetarna”

På måndagen samlades fler än 300 chefer och projektledare på SVT:s stora chefsmöte i Stockholm. Vd Hanna Stjärne inledde med en rad fokus inför nästa år, bland annat pratade hon om något hon kallar ”empowerment av medarbetarna”. Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg blev nyfiken på vad hon menade.

Hanna Stjärne ser att trycket på ansvarig utgivare har ökat under en längre tid.

– Vi har ett tryck på oss när folk pratar om att vi mörkar, och det gör vi ju inte utan vi jobbar fortfarande enligt de publicistiska principerna, men vi behöver kunna förklara tydligare när vi landar i vissa beslut.

Därför har hon gett Anne Lagercrantz, divisionschef för Nyheterna och Maria Groop Russel, divisionschef på ATV, ett uppdrag att starta ett projekt för att skapa fler diskussioner publicistiskt och djupare förstå utgivarskapet.

Kommer det att rikta sig till fler än chefer?

– Vi är ju på ett chefsforum idag så vi pratar ju om chefer, men det kan vara så att medarbetare behöver ha med sig vissa saker redan när man drar iväg på ett jobb.

Varför ser du det här behovet just nu?

– Den digitala utvecklingen gör att de här frågorna kommer in tidigare i processen, de klassiska utgivarfrågorna om vi ska publicera ett namn är en sak, men nu kan vi vara säkra på att namnet kommer ut ändå och då blir frågan hur vi förhåller oss till det och hur vi ska berätta om vårt beslut.

Hur exakt det ska gå till utarbetas just nu och planerna sätts i verket under 2018 och fram till valet.

Dags att söka stipendium!

SVT:s Journalistklubb tillsammans med Unionen på SVT delar ut 15 PKE-stipendier på vardera 30 000 kr!

Sedan 2012 har SVT totalt tre vägar att söka upphovsrättsersättning; dels de så kallade upphovsrättspengarna, dels royaltystipendierna och dels PKE-stipendierna. PKE står för privatkopieringsersättning. Det är pengar som kommer av den avgift som tagits och tas ut vid försäljning av lagringsmedia, t.ex. USB-minnen, DVD och tidigare på tomma VHS-kassetter. Det ligger också en sådan avgift på t.ex. digitalboxar med inspelningsmöjlighet.

Detta krävs för att söka

För att kunna söka ska du vara, eller ha varit, anställd på SVT (oavsett anställningsform) och då haft arbetsuppgifter som innebär upphovsrätt. För årets stipendier gäller, att den produktion du hänvisar till i din ansökan skall ha sänts någon gång under åren 2010 till och med 2015. Det gäller alltså en begränsad tidsperiod.

Du behöver inte vara medlem i någon facklig organisation för att få söka.

I ansökan måste du ange namn, personnummer, hemadress, e-postadress, telefon dagtid, vilken produktion/vilka produktioner ansökan gäller, din funktion/ditt yrke på produktionen och hur du tänker dig att använda stipendiet.

Kommitténs beslut kan inte överklagas.

Så fördelas pengarna

Enligt Copyswedes statistik för de aktuella åren var det främst drama/serier och naturprogram som kopierades, följt av underhållning/musikprogram, magasin/tävlingar, samhälls-/faktaprogram, kulturprogram/dokumentärer och barn- och ungdomsprogram. Nyhetsprogram och sport har kopierats i mindre omfattning. Stipendierna fördelas efter den omfattning som programmen har kopierats för privat bruk under de aktuella åren.

Upphovsrätt innebär att man har innehållsligt och kreativt ansvar i programproduktionen och att det utförda arbetet har s.k. verkshöjd. Exempel på yrken med upphovsrätt är producenter, fotografer, reportrar, redigerare, grafiker, ljud- och ljusdesign, översättare med flera.

Stipendiets användning

Ändamålet med stipendiet är att stödja studier, kulturutbyte, personlig och yrkesmässig utveckling huvudsakligen med anknytning till att producera tv- och webbproduktioner i allmänhetens tjänst.

I urvalet kommer stipendiekommittén att lägga stor vikt vid motiveringen till ansökan och hur pengarna är tänkta att användas. Skulle du bli en av årets stipendiemottagare förväntas du också redovisa hur du använt pengarna.

Vi ber alltså dig som ansöker att tydligt skriva vilken/vilka produktioner som ligger till grund för ansökan och ett klart formulerat mål för användandet av pengarna.

Ansökan skickas till pkestipendium@svt.se . Sista ansökningsdag är söndag 15/10 2017.

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Pia Weisberg (Journalistklubben) pia.weisberg@svt.se eller Gun Karlsson (Unionenklubben) gun.karlsson@svt.se .

Välkommen med din ansökan!

 

Fakta:

Totalt har vi hittills delat ut 100 PKE-stipendier sedan starten 2012.

Om du är en av de 90 som redan erhållit ett PKE-stipendium under åren 2013 till och med 2016, kan du tyvärr inte söka igen i år.

 

Omfattande förändringar för nordisk public service

Under två dagar den första veckan i september träffades representanter för de fackliga journalistklubbarna i Tammerfors i Finland för att diskutera erfarenheter och kommande utmaningar för journalister som jobbar på public servicebolagen i Norden.

Tammerfors är navet för YLE:s lokala nyhetssändningar. Allt material görs på de lokala redaktionerna medan studiodelen görs centralt.

För finska YLE har första halvåret varit ett av de tuffaste i företagets historia. I Finland blev det stor skandal då det avslöjades att chefredaktören för YLE:s finskspråkiga nyhets- och aktualitetsredaktion, Atte Jääskeläinen, gett efter för påtryckningar från statsminister Juha Sipilä och stoppat granskande publiceringar. Skandalen har lett till att YLE fått anledning att se över både den toppstyrda organisationen och den interna företagskulturen.

Tre programledare delar på ansvaret att programleda alla lokala nyhtssändningari Finland.

I Sverige väntas den parlamentariska public service-kommittén komma med ett förslag i höst på hur finansieringen av SVT, SR och UR ska finansieras framöver. I Norge pågår en liknande diskussion där lösningar liknande de i Tyskland och Danmark är de hetaste alternativen. I Finland infördes 2012 en lösning som innebär att betalningen sker via skattsedeln. Meningen var att public service-skatten skulle höjas enligt index, men efter 2013 har höjningen stått still. Då det varit ekonomiskt tuffa tider i Finland har det varit politiskt omöjligt för YLE att få sina anslag uppskrivna. Istället har företaget genomgått kraftiga nedskärningar under flera års tid och i dagarna tvingas ytterligare omkring 70 tillsvidareanställda att lämna YLE. Samtidigt har löneutvecklingen för journalisterna stått i princip stilla. ”Om inte sjuksköterskor kan få högre lön så kan inte vi begära det heller.”

I Norge pågår en liknande omorganisation på NRK som den som i vintras genomfördes på riksnyheterna i Stockholm där redaktionen delade in i två tydliga ben – broadcast och online. I samband med att organisationen förändras ställs nya krav på medarbetarna, vilket satt fokus på bristen på kompetensutveckling inom NRK.

Lars Nilsson, vice ordförande och Hanna Nyberg, ordförande Journalistklubben vid SVT på besök i TV-huset i Tammerfors.

Journalistklubben vid SVT:s ordförande Hanna Nyberg och vice ordförande Lars Nilsson berättade bland annat om det senaste årets händelser som gjort att Journalistklubben har ett ökat fokus på säkerheten för journalisterna. Vidare redogjordes för de omfattande förändringar som SVT:s nya strategi medför, bland annat Morgonstudion, programledarlösa morgonsändningar för de lokala nyheterna och hur ny teknik påverkar produktioner inom allmän-TV.

Även i Danmark är det tuffa tider för public service och eftersom de fackliga representanterna sitter mitt uppe i förhandlingar om uppsägningar kunde de inte delta vid det samnordiska fackmötet i Tammerfors. De närvarande journalistklubbarna gjorde därför ett gemensamt uttalande till stöd för kollegorna på DR.

Uttalelse etter nordisk møte 31 august og 1 september 2017

Journalistklubbene i YLE, SVT, SR og NRK har vært samlet i Tammerfors for å diskutere situasjonen for de nordiske publicservice kanalene. Dessverre kunne ikke våre danske fagforeningskolleger delta, fordi de er opptatt med forhandlinger for å unngå oppsigelser av medarbeidere i DR. Vi utrykker vår fulle støtte til våre danske kolleger. Vi vil med dette be ledelsen i DR forsøke å unngå oppsigelser.

I en tid der journalistikken og det journalistiske mangfoldet er under press er det viktigere enn noen gang med et sterkt publicservicetilbud av høy kvalitet. Vi tror det finnes bedre metoder å heve den journalistiske kvaliteten på enn å si opp journalister.

 

Hanna Nyberg                                               Thomas Gjerdingen

Journalistklubben vid SVT                          Journalistklubben vid SR

 

Hilla Blomberg                                              Richard Aune

Rundradions Programarbetare YLE         NRKs Journalistlag

Nu sätts din nya lön

Fackliga förhandlare i intensivt arbete

Efter förberedelser under våren och sommaren har nu lönerevisionen gått in i ett skarpt skede där Journalistklubben och företaget träffas för att diskutera hur lönestrukturen ser ut på de olika arbetsplatserna. Sammanlagt är det omkring 1200 journalister som ska få nya löner. Journalistklubbens löneförhandlare formerar sig och träffas nu runt om i landet för att noggrant gå igenom lönelistorna och de argument som medlemmarna uppmanats skicka in kring sina löner. Och det väntar några intensiva veckor där årets lönepott om 2 procent ska fördelas.

På flera håll har de så kallade lönedialogerna inletts. De fackliga representanterna diskuterar med företaget om det är medarbetare som har löner som sticker ut på ett omotiverat sätt. Företaget kommer sedan i nästa steg återkomma med vilka åtgärder de tänker vidta.

Journalistklubben lägger i år extra vikt vid att granska lönerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Om omotiverade löneskillnader som kan misstänkas bero på kön uppdagas ska dessa rättas till innan potten fördelas. Redan nu har Journalistklubben lyft fram flera personer vars löner behöver granskas noggrannare. Samtidigt pågår också den lönekartläggning som företaget enligt lag måste genomföra årligen. Också där handlar det om att upptäcka löneskillnader som kan misstänkas bero på kön.

Om du känner till något fall som kan misstänkas handla om lönediskriminering bör du genast kontakta Journalistklubben.

Vill du veta vilka som förhandlar för just dig kan du höra av dig till klubbkansliet på journalistklubben@svt.se.

Fakta:

  • 10 förhandlingsområden
  • 40 löneförhandlare från SJF
  • I år ska i genomsnitt 2% av de SJF-anslutnas löner sammanlagda löner fördelas bland SJF:s medlemmar – den så kallade potten
  • Företaget sätter lönen – fackets roll är att kontrollera att företaget följer de överenskomna lönesättningskriterierna och övriga lagar och avtal som reglerar hur lönerevisionen ska gå till
  • Samtliga medarbetare ska erbjudas ett lönesamtal med sin chef före lönedialogen
  • Lönerevisionen väntas vara klar i slutet av september efter detta meddelar närmsta chef ny lön och om den enskilde ber om det ska också en motivering ges

 

Mer om hur lönen sätt över hela året han du läsa här.

Viktigt att veta för dig som är visstidsanställd

Det nya kollektivavtalet innebär en rad förändringar – inte minst för dig som är anställd under en begränsad tid.

En av förändringarna innebär att det från och med nu går att säga upp även vikariat. Det gäller både från din sida och från arbetsgivarens håll.

Ytterligare en ändring gäller för dig som är praktikant. Från och med nu kommer din praktiktid inte att räknas som las-dagar.

Detta och mycket mer kan du fördjupa dig i här.

Nytt kollektivavtal för public service-anställda

Journalistförbundet och Medieföretagen undertecknade den 20 juni ett nytt kollektivavtal på avtalsområdet public service. Avtalet löper över tre år och innehåller bland annat:

  • löneökningar på 6,1 procent
  • flexpension: ökade pensionsavsättningar på 0,4 procent och en förstärkt möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet
  • utökat föräldratillägg med en extra månad – nu även för visstidsanställda som är under längre kontrakt
  • partsgemensam arbetsgrupp om upphovsrätt
  • partsgemensam arbetsgrupp om arbetstider
  • förändrade regler kring schemaändringar
  • fyraårig programanställning

− Att medlemmarna i Journalistförbundet nu får möjlighet till flexpension är positivt för deras framtida ekonomi. Tillsammans med nivåerna på löneökningar och ett förbättrat föräldratillägg har vi ökat värdet på kollektivavtalet för journalisterna inom public service, säger Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet.

Förändrade regler kring schemaläggning

Arbetstiden och schemaläggning har varit en prioriterad fråga för medlemmarna. Nu förändras reglerna kring schemaändringar, samtidigt sätter en arbetsgrupp igång som ska se över hur arbetstiderna förläggs.

– I det nya avtalet är varseltiden vid förändringar av meddelad arbetstid förkortad. Med tanke på detta har vi krävt, och fått till, en arbetsgrupp som på sikt kan skapa förbättringar och få ordning på hur schemaläggningen görs, säger Hanna Nyberg, ordförande för journalistklubben vid SVT.

Programanställning i upp till fyra år

Möjligheten för medlemmar i Journalistförbundet att vara programanställd förlängs till fyra år.

– Journalister som befinner sig i en otrygg situation kan nu fortsätta få hjälp och råd från Journalistförbundet istället för att behöva lämna oss, säger Ulrika Hyllert, ordförande för journalistklubben vid Sveriges Radio.

Tuffa förhandlingar

Lönemässigt innebär avtalet en nivåhöjning på 6,1 procent under en avtalsperiod på 36 månader, från 1 april 2017 till och med 31 mars 2020. 2,0 procent för 2017, 1,8 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019. Utöver det tillkommer avsättningar till flexpension på 0,4 procent. Lägstalönerna höjs för journalister med 6,1 procent under perioden.

− Årets förhandlingar har varit tuffa. Vi har skapat flera förbättringar, stått emot många krav på försämringar, men också fått kompromissa med vår motpart i en del frågor. Nu ser vi fram emot att kunna utveckla avtalen tillsammans de kommande tre åren, säger Jonas Nordling.

Mer information om kollektivavtalet: sjf.se/avtal17