Kategori: Nyheter

Journalistförbundet och Medieföretagen undertecknade den 20 juni ett nytt kollektivavtal på avtalsområdet public service. Avtalet löper över tre år och innehåller bland annat:

• löneökningar på 6,1 procent
• flexpension: ökade pensionsavsättningar på 0,4 procent och en förstärkt möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet
• utökat föräldratillägg med en extra månad – nu även för visstidsanställda som är under längre kontrakt
• partsgemensam arbetsgrupp om upphovsrätt
• partsgemensam arbetsgrupp om arbetstider
• förändrade regler kring schemaändringar
• fyraårig programanställning

− Att medlemmarna i Journalistförbundet nu får möjlighet till flexpension är positivt för deras framtida ekonomi. Tillsammans med nivåerna på löneökningar och ett förbättrat föräldratillägg har vi ökat värdet på kollektivavtalet för journalisterna inom public service, säger Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet.

Förändrade regler kring schemaläggning

Arbetstiden och schemaläggning har varit en prioriterad fråga för medlemmarna. Nu förändras reglerna kring schemaändringar, samtidigt sätter en arbetsgrupp igång som ska se över hur arbetstiderna förläggs.

– I det nya avtalet är varseltiden vid förändringar av meddelad arbetstid förkortad. Med tanke på detta har vi krävt, och fått till, en arbetsgrupp som på sikt kan skapa förbättringar och få ordning på hur schemaläggningen görs, säger Hanna Nyberg, ordförande för journalistklubben vid SVT.

Programanställning i upp till fyra år

Möjligheten för medlemmar i Journalistförbundet att vara programanställd förlängs till fyra år.

– Journalister som befinner sig i en otrygg situation kan nu fortsätta få hjälp och råd från Journalistförbundet istället för att behöva lämna oss, säger Ulrika Hyllert, ordförande för journalistklubben vid Sveriges Radio.

Tuffa förhandlingar

Lönemässigt innebär avtalet en nivåhöjning på 6,1 procent under en avtalsperiod på 36 månader, från 1 april 2017 till och med 31 mars 2020. 2,0 procent för 2017, 1,8 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019. Utöver det tillkommer avsättningar till flexpension på 0,4 procent. Lägstalönerna höjs för journalister med 6,1 procent under perioden.

− Årets förhandlingar har varit tuffa. Vi har skapat flera förbättringar, stått emot många krav på försämringar, men också fått kompromissa med vår motpart i en del frågor. Nu ser vi fram emot att kunna utveckla avtalen tillsammans de kommande tre åren, säger Jonas Nordling.

Mer information om kollektivavtalet: sjf.se/avtal17

Mediearbetsgivarna och Journalistförbundet har växlat avtaskrav för public service. För SVT:s del handlar det alltså om villkor för drygt 1200 medlemmar som ska omförhandlas.

Det gällande kollektivavtalet går ut på fredag, 31 mars, men kommer att förlängas så länge förhandlingarna pågår, och onsdagen 29 mars kommer parterna att ses vid förhandlingsbordet för första gången.

Sammanlagt har Journalistförbundet fem avtalsområden att förhandla om med sin motpart, Mediearbetsgivarna, och hittills har avtalskraven bara utväxlats på två områden – Dagspress och public service.

Arbetsgivaren vill se sifferlösa avtal

Journalistförbundets har ställt krav på bland annat att ställt krav på avsättningar för flexpension, men också förbättrade möjligheter till återhämtning och reglering av gränslöst arbete.

Arbetsgivarna har i sin tur ställt krav på sifferlösa avtal – alltså att lönen ska sätta i individuella samtal mellan medarbetare och chef och att det inte finns någon överenskommen siffra som avgör hur stora löneökningar det blir. Utöver detta har Medieföretagen ställt en rad krav som Journalistförbundet nu tar ställning till.

 

SVT har ensidigt beslutat att byta bilpark. En betydande förändring av arbetsförutsättningarna. Processen kring bilbytet är under all kritik.   

Eftersom bilen är en arbetsplats för reportrar inom SVT:s nyheter, så anser vi att medarbetarna skulle ha haft inflytande över vilka bilar som företaget bestämt sig för att leasa.

Det medarbetarna borde ha haft inflytande över:

• Storleken på bilarna – Lastutrymmet är trångt och rymmer inte all utrustning vi kan behöva
• Ergonomin – En kant vid bagageluckan ger tunga lyft, risk för skador
• Säkerheten. – Leasade bilar innebär att vi inte får fästa saker i bilen. Det ökar risken för att säkerhetsutrustning som SVT kräver ska finnas i bilarna, ligger löst och utgör fara vid eventuell kollision.
• Extraljus – Viltolyckor är en risk när SVT:s medarbetare färdas på vägar. Extraljus ger större chans att upptäcka faror och undvika olyckor.
• Fyrhjulsdrift – I den nya bilparken ska en liten utvald del vara fyrhjulsdrivna fordon. SVT:s medarbetare ska ofta ut och rapportera i dåligt väder och på dåliga vägar. Kraven på att åka ut och sända live ökar, vilket gör att vi ska ta oss till platsen där det händer. Fler fyrhjulsdrivna bilar borde ha leasats på utvalda orter.

En rad frågetecken

Det finns en stark oro bland medarbetare runt om i landet över att de nya bilarna begränsar möjligheterna att bevaka hela landet på ett tillförlitligt och säkert sätt. Både utifrån ett publicistiskt perspektiv och för medarbetarnas arbetsmiljö. Det här är en fråga som berör arbetets förutsättningar på ett ytterst påtagligt sätt, och som därför borde ha förhandlats med facken.

Vi ifrågasätter också miljötänket kring de nya bilarna. De nya är utrustade med dieselvärmare, inte motorvärmare. I SVT:s Trafiksäkerhetspolicy står att nya fordon ska vara utrustade med:

• Motorvärmare med kupéuttag och vid behov bensin-/dieselvärmare

Det är betydligt miljövänligare med motorvärmare än bensin/dieselvärmare. En dieselvärmare förbrukar runt 0,6 liter bränsle i timmen, kräver att det finns tillräckligt med bränsle i tanken och att batteriet är tillräckligt laddat. Det är förbjudet att använda dieselvärmare i garage.

Hur går detta ihop med SVT:s miljöpolicy om att minska sin klimatpåverkan med 60 procent från 2007 till 2020?

Var är den lokala anpassningen för lokala förutsättningar? I storstäderna kanske elbilar är ett alternativ? I områden med stora avstånd kanske ett större bil med annat bränsle är att föredra.

Möjlighet att göra rätt

Bilarna börjar levereras till nyheterna vecka 12. Allmän-TV står inför byte senare. Nu har företaget möjlighet att tillsammans med medarbetarna komma fram till vilka bilmodeller som fungerar bäst vart. Journalistklubben vid SVT har hela tiden varit och fortsätter att vara öppna för dialog kring frågan.

Sverige är ett stort land och SVT finns i hela landet. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet.

 

SVT har nu svarat på vår artikel. Läs svaret här.