Idag kom beskedet att cirka 400 tjänster på Danmarks Radio försvinner med anledning av den danska regeringens beslut om en 20-procentig nedskärning av public service-budgeten. Beskedet var visserligen väntat, men det gör det inte mindre oroande och ledsamt. Vi känner med våra kolleger i Danmark som nu står inför en väldigt osäker tid. Public service bidrar till att påverka medieklimatet positivt när det gäller kvaliteten, och i länder där public service är starkt och oberoende är också demokratin stark. Politiken måste hålla armlängds avstånd till public service om självständiga redaktionella beslut ska kunna garanteras – utvecklingen i Danmark är därför djupt oroväckande.
Journalistklubbene til public service selskapene i DR, YLE, SR, SVT og NRK var samlet til nordisk möte 29. og 30. august i Stockholm. Vi diskuterte vilkårene for uavhengig journalistikk og rammevilkårene for public service for public service tilbudet i Norden.
Journalistklubbene til public service selskapene i DR, YLE, SR, SVT og NRK var samlet til nordisk möte 29. og 30. august i Stockholm. Vi diskuterte vilkårene for uavhengig journalistikk og rammevilkårene for public service for public service tilbudet i Norden.
Troverdig journalistikk avhenger av at politikerne holder seg på en armlengdes avstand fra vare redaksjonelle vurderinger når de skal utforme våre nye oppdrag.
Vi er urolige for stadig nye politiske angrep på vår redaksjonelle uavhengighet. Det har skjedd fler ganger tidligere, og det skjedde sist under vårt möte da en svensk partileder i et intervju i Sveriges radio kom med direkte angrep på en radiokanal og utrykte vilje om å legge ned kanalen. Troverdig journalistikk avhenger av at politikerne holder seg pa en armlengdes avstand fra våre redaksjonelle vurderinger når de skal utforme våre nye oppdrag. Det er essensiellt at politikerne forstår viktigheten av denne avstanden og hensynet til uavhengigheten når Sverige, Danmark og Norge nå skal velge finansieringslösning for sine selskap. Vi er spesielt bekymret for reduksjonen i pengar til public service i Danmark som ser ut til å bli vesentlig mindre.
Hilla Blomberg, ordförande Rundradions programarbetare, YLE
Johanna Lindblad Ahl, ordförande Journalistklubben vid Sveriges radio
Steen Kramhöft, nästformand Journalistgruppen, DR
Lars Nilsson, vice ordförande Journalistklubben vid SVT
Det är en ständig kramp i magen – blir nästa kontrakt förlängt och hur länge? Och får min granne i kontorslandskapet jobb en längre period än jag? I sommar delar vi våra erfarenheter under #oxåutlasad.
På Sveriges Television jobbar över 2000 personer. Men på företagets lista över personer som har företrädesrätt finns färre än 10, och bara en enda journalist. Det är en medveten strategi från ledningen, inte bara på SVT, utan på de flesta mediearbetsplatser.
Företrädesrätt, eller inlasning som det kallas i branschen, regleras i lag och tillfaller den som varit vikarie på samma avdelning i mer än tolv månader. Att ha företrädesrätt innebär att vikarien ska erbjudas nästa fasta tjänst eller vikariat. Efter tre år omvandlas vikariatet till en fast anställning. Detta försöker många arbetsgivare i mediebranschen undvika. Det är mycket sällsynt med vikariat längre än tolv månader, och kompetenta personer kan få sluta med hänvisning till LAS. Att bli ”utlasad” är ett vanligare samtalsämne än nästa steg i karriären.
Journalistklubben vid SVT för återkommande resonemang i frågan om detta med chefer på alla nivåer. Det har, tyvärr, inte hjälpt. De senare åren har antalet vikarier som lasats in varit försvinnande få.
Trots det fortsätter vikarier att göra att fantastiskt ambitiöst journalistiskt jobb. Ett jobb som vårt företag inte skulle klara sig utan. Speciellt nu i sommar. Tack för det. Nu delar vi, oavsett anställningsform, erfarenheter under #oxåutlasad. Tillsammans kan vi åstadkomma en ändring.
PS: Texten ovan talar endast om vikariat – har du frågor om andra anställningsformer så kontakta journalistklubben@svt.se.
Frustrationen över de systematiska utlasningarna är stor bland våra medlemmar. Vad kan du göra om du jobbar på en redaktion där nästa vikarie ska lasas ut?
1) Prata med chefen, visa vilka konsekvenser det får. Be att få prata med den som har mandat att fatta beslutet.
2) Prata med företrädare för din journalistklubb som kan väcka förhandling, och om förutsättningarna finns, hänvisa till regeln i kollektivavtalet om en vikarie – ett vikariat. I kollektivavtalet § 2.2.2 står det att samma vikarie i normalfallet ska erbjudas ett vikariat som förlängs. Vi har olika tolkningar kring vad ”i normalfallet” betyder.
3) Stötta vikarien i att det inte är hen det är fel på, det är beslutet om att systematiskt avsluta vikariat som är längre än 11 månader.
4) För gärna anteckningar kring vad upplärningstider och dubbelarbete för att introducera nya personer tar i anspråk (men gör det med glädje och kamratskap förstås). Att det kostar pengar kan vara ett bra argument!
Journalistklubben vid SVT har länge påtalat problemet med systematiska utlasningar för SVT.
Vi ser följande problem med att systematiskt låta vikariat upphöra strax före de ger företrädesrätt:
Det påverkar den enskilde medlemmen som trots att den gör ett utmärkt jobb inte får fortsätta jobba.
Det påverkar kolleger som blir de som får lära upp nya vikarier.
Det påverkar arbetsledare som får lägga mycket värdefull tid på att rekrytera nya vikarier – trots att fullgoda, upplärda individer finns.
Därför vill vi att SVT stoppar de systematiska utlasningarna.
Vi kräver inte att varje medlem, i varje läge ska lasas in. Vi kräver att företaget i fall där fungerande, duktiga vikarier jobbat och där utrymme fortfarande finns låter redaktionschefen fatta beslut att förlänga vikariat över den magiska 11-månadersgränsen. Vi vill också att varje redaktionsledning ska kunna diskutera frågan förutsättningslöst.
Vi tror att det skulle ge bättre villkor för en god journalistik.
Några svar på de motargument vi möter:
Arbetsgivaren: ”En inlasning innebär en passiv rekrytering. Vi vill att folk aktivt ska söka sina jobb och lyser hellre ut tjänster.” – Vi håller med om att folk aktivt ska söka sina jobb. I praktiken är det dock så att vikarie efter vikarie kommer in och täpper till luckor för tjänstlediga och sjuka medarbetare. Att veta att jag bara får jobba någonstans i 11 månader oavsett hur bra jobb jag gör bidrar snarare till passivitet.
Arbetsgivaren: ”En inlasning är lika med en fast tjänst.” – Enligt lagen om anställningsskydd får den som jobbat som vikarie eller på tidsbegränsad anställning på samma avdelning inom SVT i över tolv månader företräde till nästa fasta tjänst, eller vikariat för den delen, förutsatt att rätt kvalifikationer finns. Om företaget bestämmer sig för att de vill ha en reporter som kan teckenspråk flytande och lyser ut en sådan tjänst blir det inte aktuellt för en inlasad reporter utan dessa kvalifikationer att få denna tjänst. Om en medarbetare tackar nej till en erbjuden tjänst försvinner företrädesrätten.
Arbetsgivaren: ”En inlasning är lika med en fast tjänst och får vi för många måste vi säga upp personer. Det är smärtsamt.”
– Se ovan! Skulle vi behöva gå till uppsägningar är det smärtsamt för alla parter. Vi tycker dock det är bättre än policyn som är att systematiskt säga nej. Det är smärtsamt att bli utlasad också.
I samband med publiceringen av Uppdrags Gransknings reportage ”#metoo och Fredrik Virtanen” har en enskild reporter blivit föremål för ryktesspridning och hat.
Vi välkomnar debatt och kritik av SVT:s produktioner, både Uppdrag granskning och andra.
Allmänheten och den egna branschen ska och får såklart syna all journalistik som publiceras. Granskningsnämnden, Pressens opinionsnämnd och Yrkesetiska nämnden finns till exempel för dessa ändamål.
Den våg av smutskastning, hat och personangrepp som riktats mot enskilda medarbetare på Uppdrag granskning före och efter förra veckans program kan inte annat än fördömas.
Enligt den medarbetarenkät som SVT genomförde under våren utsätts journalisterna på Sveriges television för långt mer näthat än genomsnittet för andra företag.
Journalistklubben vid SVT fördömer alla former av påtryckningar som syftar till att skrämma journalister till tystnad. Vi värnar i första hand våra medlemmars välmående, men också ett debattklimat fritt från hat och hot för allas vårt gemensammas bästa.
Journalistklubbarna vid Sveriges television och Sveriges radio följer noga strejken som våra public service-kollegor på NRK är mitt uppe i och vi sympatiserar fullt ut med kraven på tvingande skrivningar om kompetensutveckling, löneutveckling och likabehandling av inhoppsvikarier.
Idag går strejken in på sin andra vecka och Norsk Journalistlag har vårt stöd.
Uttalande från Journalistklubben vid SVT:s årsmöte 2018:
SVT:s mål är att ha en hållbar prestationsmiljö. Det är ett mål som Journalistklubben vid SVT välkomnar. SVT ska vara en arbetsplats med de organisatoriska förutsättningar som krävs för att prestera den journalistik som våra tittare har rätt att förvänta sig.
Den nya mediemarknaden ställer nya krav på SVT:s verksamhet. Vi publicerar oss på fler plattformar och förväntas leverera journalistik alla tider på dygnet.
Allt fler arbetsuppgifter läggs på den enskilde journalisten, vi ska inte längre kunna göra många redaktionella arbetsuppgifter utan alla.
Vi märker att scheman maximeras på ett orimligt sätt så att nödvändig luft i verksamheten försvinner. Redaktionerna har blivit vakuumförpackade.
Våra medlemmar får betala med sin hälsa.
Fackliga representanter för Journalistklubben vid SVT ser också en oroande trend att journalister väljer bort SVT mot vad vad de uppfattar som mer attraktiva arbetsplatser. Samtidigt ser vi att det blir allt svårare att hitta vikarier.
Det är inte hållbart att i nuvarande omfattning lasa ut medarbetare med kompetens vi behöver. Det medför onödiga kostnader och orimlig arbetsbelastning då ny personal hela tiden ska utbildas.
För att nå en hållbar prestationsmiljö kräver Journalistklubben vid SVT:s årsmöte att SVT
överger sin praxis att regelmässigt lasa ut medarbetare som organisationen uppenbart behöver
säkerställer att arbetsbelastningen inte ger upphov till ohälsa, i enlighet med arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö
Klubbarna vid Sveriges Radio, SVT och UR samt produktionsbolaget Filt nominerar Ulrika Hyllert, ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2014 och ordförande i Journalistklubben vid Sveriges Radio sedan 2011, till posten som förbundsstyrelsens vice ordförande.
Klubbarna nominerar även Jonas Nordling till omval för posten som Journalistförbundets ordförande samt Hanna Nyberg, ordförande Journalistklubben vid SVT sedan 2016, till ny ledamot i förbundsstyrelsen.
Stockholm den 2018-02-05
Styrelsen för Journalistklubben vid SVT
Styrelsen för Journalistklubben vid UR
Styrelsen för Journalistklubben vid Filt
Styrelsen för Journalistklubben vid Sveriges Radio
Efter bara ett par veckor med nytt kortare format för sina lokala nyheter tvingades NRK att backa och göra en sändning dubbelt så lång.
Våren 2017 bestämde sig NRK:s ledning för en förändring de lokala nyheterna. Syftet var att flytta resurser från broadcast till online och därför skulle sändningarna bli kortare. Tidigare har NRK sänt lokala nyheter två gånger per kväll. En längre, femton minuter lång sändning och en kortare. Från årsskiftet har sändningarna utökats till att vara tre per kväll, men i gengäld har längden kapats betydligt, till fem minuter. Något som inte uppskattades av publiken. Och medarbetarna är kritiska till att besluten fattades över deras huvuden.
– Vi är helt överens med ledningen om att det behövdes förändringar men vi fick ingen insyn i arbetet och därför var det dåligt förankrat hos medarbetarna. Tittarna reagerade negativt med protester från hela landet, säger Richard Aune som är ordförande i NRK:s journalistklubb när fackliga företrädare och medarbetare på SVT träffade honom och Torunn Myhre, förtroendevald på NRK:s regionala nyheter över Skype.
Foto: Richard Aune
När det hela sjösattes 2 januari 2018 blev det tittarstorm. I sociala medier lokaltidningar och riksmedier kom knivskarp kritik om bland annat Oslocentrering av nyhetsflödet. Den 24 januari, efter bara tre veckor med det nya formatet backade ledningen som kom med nya besked. En av sändningarna blev nu tio minuter lång.
– Satsningen på online, som vi är eniga om att den behövs, har nu kommit i skuggan av all tid vi måste lägga på broadcast, säger Torunn Myhre.
Syftet med dagens möte var att medlemmarna i referensgruppen för SVT:s nya lokala strategi ska öka sin omvärldskunskap kring hur andra lokala tv-nyheter ser ut. Den 5 februari kommer referensgruppen att ha sitt första möte med styrgruppen. Mer kan du läsa här.
Skicka gärna tankar om lokaljournalistikens framtid på SVT Nyheter till journalistklubben@svt.se
