Dags att söka stipendium!

SVT:s Journalistklubb tillsammans med Unionen på SVT delar ut 15 PKE-stipendier på vardera 30 000 kr!

Sedan 2012 har SVT totalt tre vägar att söka upphovsrättsersättning; dels de så kallade upphovsrättspengarna, dels royaltystipendierna och dels PKE-stipendierna. PKE står för privatkopieringsersättning. Det är pengar som kommer av den avgift som tagits och tas ut vid försäljning av lagringsmedia, t.ex. USB-minnen, DVD och tidigare på tomma VHS-kassetter. Det ligger också en sådan avgift på t.ex. digitalboxar med inspelningsmöjlighet.

Detta krävs för att söka

För att kunna söka ska du vara, eller ha varit, anställd på SVT (oavsett anställningsform) och då haft arbetsuppgifter som innebär upphovsrätt. För årets stipendier gäller, att den produktion du hänvisar till i din ansökan skall ha sänts någon gång under åren 2010 till och med 2015. Det gäller alltså en begränsad tidsperiod.

Du behöver inte vara medlem i någon facklig organisation för att få söka.

I ansökan måste du ange namn, personnummer, hemadress, e-postadress, telefon dagtid, vilken produktion/vilka produktioner ansökan gäller, din funktion/ditt yrke på produktionen och hur du tänker dig att använda stipendiet.

Kommitténs beslut kan inte överklagas.

Så fördelas pengarna

Enligt Copyswedes statistik för de aktuella åren var det främst drama/serier och naturprogram som kopierades, följt av underhållning/musikprogram, magasin/tävlingar, samhälls-/faktaprogram, kulturprogram/dokumentärer och barn- och ungdomsprogram. Nyhetsprogram och sport har kopierats i mindre omfattning. Stipendierna fördelas efter den omfattning som programmen har kopierats för privat bruk under de aktuella åren.

Upphovsrätt innebär att man har innehållsligt och kreativt ansvar i programproduktionen och att det utförda arbetet har s.k. verkshöjd. Exempel på yrken med upphovsrätt är producenter, fotografer, reportrar, redigerare, grafiker, ljud- och ljusdesign, översättare med flera.

Stipendiets användning

Ändamålet med stipendiet är att stödja studier, kulturutbyte, personlig och yrkesmässig utveckling huvudsakligen med anknytning till att producera tv- och webbproduktioner i allmänhetens tjänst.

I urvalet kommer stipendiekommittén att lägga stor vikt vid motiveringen till ansökan och hur pengarna är tänkta att användas. Skulle du bli en av årets stipendiemottagare förväntas du också redovisa hur du använt pengarna.

Vi ber alltså dig som ansöker att tydligt skriva vilken/vilka produktioner som ligger till grund för ansökan och ett klart formulerat mål för användandet av pengarna.

Ansökan skickas till pkestipendium@svt.se . Sista ansökningsdag är söndag 15/10 2017.

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Pia Weisberg (Journalistklubben) pia.weisberg@svt.se eller Gun Karlsson (Unionenklubben) gun.karlsson@svt.se .

Välkommen med din ansökan!

 

Fakta:

Totalt har vi hittills delat ut 100 PKE-stipendier sedan starten 2012.

Om du är en av de 90 som redan erhållit ett PKE-stipendium under åren 2013 till och med 2016, kan du tyvärr inte söka igen i år.

 

Omfattande förändringar för nordisk public service

Under två dagar den första veckan i september träffades representanter för de fackliga journalistklubbarna i Tammerfors i Finland för att diskutera erfarenheter och kommande utmaningar för journalister som jobbar på public servicebolagen i Norden.

Tammerfors är navet för YLE:s lokala nyhetssändningar. Allt material görs på de lokala redaktionerna medan studiodelen görs centralt.

För finska YLE har första halvåret varit ett av de tuffaste i företagets historia. I Finland blev det stor skandal då det avslöjades att chefredaktören för YLE:s finskspråkiga nyhets- och aktualitetsredaktion, Atte Jääskeläinen, gett efter för påtryckningar från statsminister Juha Sipilä och stoppat granskande publiceringar. Skandalen har lett till att YLE fått anledning att se över både den toppstyrda organisationen och den interna företagskulturen.

Tre programledare delar på ansvaret att programleda alla lokala nyhtssändningari Finland.

I Sverige väntas den parlamentariska public service-kommittén komma med ett förslag i höst på hur finansieringen av SVT, SR och UR ska finansieras framöver. I Norge pågår en liknande diskussion där lösningar liknande de i Tyskland och Danmark är de hetaste alternativen. I Finland infördes 2012 en lösning som innebär att betalningen sker via skattsedeln. Meningen var att public service-skatten skulle höjas enligt index, men efter 2013 har höjningen stått still. Då det varit ekonomiskt tuffa tider i Finland har det varit politiskt omöjligt för YLE att få sina anslag uppskrivna. Istället har företaget genomgått kraftiga nedskärningar under flera års tid och i dagarna tvingas ytterligare omkring 70 tillsvidareanställda att lämna YLE. Samtidigt har löneutvecklingen för journalisterna stått i princip stilla. ”Om inte sjuksköterskor kan få högre lön så kan inte vi begära det heller.”

I Norge pågår en liknande omorganisation på NRK som den som i vintras genomfördes på riksnyheterna i Stockholm där redaktionen delade in i två tydliga ben – broadcast och online. I samband med att organisationen förändras ställs nya krav på medarbetarna, vilket satt fokus på bristen på kompetensutveckling inom NRK.

Lars Nilsson, vice ordförande och Hanna Nyberg, ordförande Journalistklubben vid SVT på besök i TV-huset i Tammerfors.

Journalistklubben vid SVT:s ordförande Hanna Nyberg och vice ordförande Lars Nilsson berättade bland annat om det senaste årets händelser som gjort att Journalistklubben har ett ökat fokus på säkerheten för journalisterna. Vidare redogjordes för de omfattande förändringar som SVT:s nya strategi medför, bland annat Morgonstudion, programledarlösa morgonsändningar för de lokala nyheterna och hur ny teknik påverkar produktioner inom allmän-TV.

Även i Danmark är det tuffa tider för public service och eftersom de fackliga representanterna sitter mitt uppe i förhandlingar om uppsägningar kunde de inte delta vid det samnordiska fackmötet i Tammerfors. De närvarande journalistklubbarna gjorde därför ett gemensamt uttalande till stöd för kollegorna på DR.

Uttalelse etter nordisk møte 31 august og 1 september 2017

Journalistklubbene i YLE, SVT, SR og NRK har vært samlet i Tammerfors for å diskutere situasjonen for de nordiske publicservice kanalene. Dessverre kunne ikke våre danske fagforeningskolleger delta, fordi de er opptatt med forhandlinger for å unngå oppsigelser av medarbeidere i DR. Vi utrykker vår fulle støtte til våre danske kolleger. Vi vil med dette be ledelsen i DR forsøke å unngå oppsigelser.

I en tid der journalistikken og det journalistiske mangfoldet er under press er det viktigere enn noen gang med et sterkt publicservicetilbud av høy kvalitet. Vi tror det finnes bedre metoder å heve den journalistiske kvaliteten på enn å si opp journalister.

 

Hanna Nyberg                                               Thomas Gjerdingen

Journalistklubben vid SVT                          Journalistklubben vid SR

 

Hilla Blomberg                                              Richard Aune

Rundradions Programarbetare YLE         NRKs Journalistlag

Nu sätts din nya lön

Fackliga förhandlare i intensivt arbete

Efter förberedelser under våren och sommaren har nu lönerevisionen gått in i ett skarpt skede där Journalistklubben och företaget träffas för att diskutera hur lönestrukturen ser ut på de olika arbetsplatserna. Sammanlagt är det omkring 1200 journalister som ska få nya löner. Journalistklubbens löneförhandlare formerar sig och träffas nu runt om i landet för att noggrant gå igenom lönelistorna och de argument som medlemmarna uppmanats skicka in kring sina löner. Och det väntar några intensiva veckor där årets lönepott om 2 procent ska fördelas.

På flera håll har de så kallade lönedialogerna inletts. De fackliga representanterna diskuterar med företaget om det är medarbetare som har löner som sticker ut på ett omotiverat sätt. Företaget kommer sedan i nästa steg återkomma med vilka åtgärder de tänker vidta.

Journalistklubben lägger i år extra vikt vid att granska lönerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Om omotiverade löneskillnader som kan misstänkas bero på kön uppdagas ska dessa rättas till innan potten fördelas. Redan nu har Journalistklubben lyft fram flera personer vars löner behöver granskas noggrannare. Samtidigt pågår också den lönekartläggning som företaget enligt lag måste genomföra årligen. Också där handlar det om att upptäcka löneskillnader som kan misstänkas bero på kön.

Om du känner till något fall som kan misstänkas handla om lönediskriminering bör du genast kontakta Journalistklubben.

Vill du veta vilka som förhandlar för just dig kan du höra av dig till klubbkansliet på journalistklubben@svt.se.

Fakta:

  • 10 förhandlingsområden
  • 40 löneförhandlare från SJF
  • I år ska i genomsnitt 2% av de SJF-anslutnas löner sammanlagda löner fördelas bland SJF:s medlemmar – den så kallade potten
  • Företaget sätter lönen – fackets roll är att kontrollera att företaget följer de överenskomna lönesättningskriterierna och övriga lagar och avtal som reglerar hur lönerevisionen ska gå till
  • Samtliga medarbetare ska erbjudas ett lönesamtal med sin chef före lönedialogen
  • Lönerevisionen väntas vara klar i slutet av september efter detta meddelar närmsta chef ny lön och om den enskilde ber om det ska också en motivering ges

 

Mer om hur lönen sätt över hela året han du läsa här.

Viktigt att veta för dig som är visstidsanställd

Det nya kollektivavtalet innebär en rad förändringar – inte minst för dig som är anställd under en begränsad tid.

En av förändringarna innebär att det från och med nu går att säga upp även vikariat. Det gäller både från din sida och från arbetsgivarens håll.

Ytterligare en ändring gäller för dig som är praktikant. Från och med nu kommer din praktiktid inte att räknas som las-dagar.

Detta och mycket mer kan du fördjupa dig i här.

Nytt kollektivavtal för public service-anställda

Journalistförbundet och Medieföretagen undertecknade den 20 juni ett nytt kollektivavtal på avtalsområdet public service. Avtalet löper över tre år och innehåller bland annat:

  • löneökningar på 6,1 procent
  • flexpension: ökade pensionsavsättningar på 0,4 procent och en förstärkt möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet
  • utökat föräldratillägg med en extra månad – nu även för visstidsanställda som är under längre kontrakt
  • partsgemensam arbetsgrupp om upphovsrätt
  • partsgemensam arbetsgrupp om arbetstider
  • förändrade regler kring schemaändringar
  • fyraårig programanställning

− Att medlemmarna i Journalistförbundet nu får möjlighet till flexpension är positivt för deras framtida ekonomi. Tillsammans med nivåerna på löneökningar och ett förbättrat föräldratillägg har vi ökat värdet på kollektivavtalet för journalisterna inom public service, säger Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet.

Förändrade regler kring schemaläggning

Arbetstiden och schemaläggning har varit en prioriterad fråga för medlemmarna. Nu förändras reglerna kring schemaändringar, samtidigt sätter en arbetsgrupp igång som ska se över hur arbetstiderna förläggs.

– I det nya avtalet är varseltiden vid förändringar av meddelad arbetstid förkortad. Med tanke på detta har vi krävt, och fått till, en arbetsgrupp som på sikt kan skapa förbättringar och få ordning på hur schemaläggningen görs, säger Hanna Nyberg, ordförande för journalistklubben vid SVT.

Programanställning i upp till fyra år

Möjligheten för medlemmar i Journalistförbundet att vara programanställd förlängs till fyra år.

– Journalister som befinner sig i en otrygg situation kan nu fortsätta få hjälp och råd från Journalistförbundet istället för att behöva lämna oss, säger Ulrika Hyllert, ordförande för journalistklubben vid Sveriges Radio.

Tuffa förhandlingar

Lönemässigt innebär avtalet en nivåhöjning på 6,1 procent under en avtalsperiod på 36 månader, från 1 april 2017 till och med 31 mars 2020. 2,0 procent för 2017, 1,8 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019. Utöver det tillkommer avsättningar till flexpension på 0,4 procent. Lägstalönerna höjs för journalister med 6,1 procent under perioden.

− Årets förhandlingar har varit tuffa. Vi har skapat flera förbättringar, stått emot många krav på försämringar, men också fått kompromissa med vår motpart i en del frågor. Nu ser vi fram emot att kunna utveckla avtalen tillsammans de kommande tre åren, säger Jonas Nordling.

Mer information om kollektivavtalet: sjf.se/avtal17

Klart för lönerevision 2017

Med anledning av att SVT byter lönesystem i höst har företaget haft diskussioner med Journalsitklubben kring processen. Nu har vi kommit överens om att löneförhandlingarna mellan SJF och företaget kommer att ske mellan 15 augusti och 22 september 2017.

Innan dess ska alla medlemmar ha haft ett lönesamtal med sin chef där lönekriterierna diskuteras.

Vill du ha stöd och råd inför lönesamtalet är du välkommen att höra av dig till en förtroendevald nära dig eller till Journalistklubben vid SVT:s kansli på journalistklubben@svt.se eller 08-7843100.

När får jag min nya lön?

Lönen kommer enligt plan betalas ut i oktober 2017, retroaktivt från 1 april 2017. Eftersom våra kollektivavtalsförhandlingar ännu inte är avslutade är nivån på höjningen inte fastslagen. Vi vet dock att industriavtalet som vi brukar följa landade på ett värde på 2.2 procent för 2017. Lönehöjningarna är individuella.

Ny mall för utvecklingssamtal

Utvecklingssamtalet ska separeras från lönesamtalet, men kommer att ske under samma tidsperiod. De ska vara avslutade den 31 oktober 2017. Det finns en ny mall för utvecklingssamtalet som sätter fokus på SVT:s strategier.

Sjukskriven – tänk på detta

Vi har fått frågor från flera håll vad som gäller för den som är sjukskriven och ska ha semester. Grundregeln är att du ska ta ut 20 dagars semester varje år i samråd med din chef. Det går inte att ta ut halva semesterdagar. Är du sjukskriven kan du alltså få både semesterlön och sjukpenning samtidigt.

Om nedskärningarna på TV4

Journalistklubben vid SVT vill idag uttrycka vår sympati med kollegor och vänner på TV4 och Nyhetsbolaget efter dagens besked om kraftiga nedskärningar. Nödvändigheten av dessa besparingar kan vi inte värdera men vi konstaterar att det är ett nytt dråpslag mot journalistiken och vi uppmanar ansvariga att agera för att i möjligaste mån undvika uppsägningar av journalister och värna fortsatt stark journalistik för hela landet, från hela landet.

Förhandlingar inleds om nytt kollektivavtal

Mediearbetsgivarna och Journalistförbundet har växlat avtaskrav för public service. För SVT:s del handlar det alltså om villkor för drygt 1200 medlemmar som ska omförhandlas.

Det gällande kollektivavtalet går ut på fredag, 31 mars, men kommer att förlängas så länge förhandlingarna pågår, och onsdagen 29 mars kommer parterna att ses vid förhandlingsbordet för första gången.

Sammanlagt har Journalistförbundet fem avtalsområden att förhandla om med sin motpart, Mediearbetsgivarna, och hittills har avtalskraven bara utväxlats på två områden – Dagspress och public service.

Arbetsgivaren vill se sifferlösa avtal

Journalistförbundets har ställt krav på bland annat att ställt krav på avsättningar för flexpension, men också förbättrade möjligheter till återhämtning och reglering av gränslöst arbete.

Arbetsgivarna har i sin tur ställt krav på sifferlösa avtal – alltså att lönen ska sätta i individuella samtal mellan medarbetare och chef och att det inte finns någon överenskommen siffra som avgör hur stora löneökningar det blir. Utöver detta har Medieföretagen ställt en rad krav som Journalistförbundet nu tar ställning till.

 

Uttalande antaget vid Journalistklubbens årsmöte 16 mars 2017 

SVT har ensidigt beslutat att byta bilpark. En betydande förändring av arbetsförutsättningarna. Processen kring bilbytet är under all kritik.   

Eftersom bilen är en arbetsplats för reportrar inom SVT:s nyheter, så anser vi att medarbetarna skulle ha haft inflytande över vilka bilar som företaget bestämt sig för att leasa.

Det medarbetarna borde ha haft inflytande över:

  • Storleken på bilarna – Lastutrymmet är trångt och rymmer inte all utrustning vi kan behöva
  • Ergonomin – En kant vid bagageluckan ger tunga lyft, risk för skador
  • Säkerheten. – Leasade bilar innebär att vi inte får fästa saker i bilen. Det ökar risken för att säkerhetsutrustning som SVT kräver ska finnas i bilarna, ligger löst och utgör fara vid eventuell kollision.
  • Extraljus – Viltolyckor är en risk när SVT:s medarbetare färdas på vägar. Extraljus ger större chans att upptäcka faror och undvika olyckor.
  • Fyrhjulsdrift – I den nya bilparken ska en liten utvald del vara fyrhjulsdrivna fordon. SVT:s medarbetare ska ofta ut och rapportera i dåligt väder och på dåliga vägar. Kraven på att åka ut och sända live ökar, vilket gör att vi ska ta oss till platsen där det händer. Fler fyrhjulsdrivna bilar borde ha leasats på utvalda orter.
En rad frågetecken

Det finns en stark oro bland medarbetare runt om i landet över att de nya bilarna begränsar möjligheterna att bevaka hela landet på ett tillförlitligt och säkert sätt. Både utifrån ett publicistiskt perspektiv och för medarbetarnas arbetsmiljö. Det här är en fråga som berör arbetets förutsättningar på ett ytterst påtagligt sätt, och som därför borde ha förhandlats med facken.

Vi ifrågasätter också miljötänket kring de nya bilarna. De nya är utrustade med dieselvärmare, inte motorvärmare. I SVT:s Trafiksäkerhetspolicy står att nya fordon ska vara utrustade med:

  • Motorvärmare med kupéuttag och vid behov bensin-/dieselvärmare

Det är betydligt miljövänligare med motorvärmare än bensin/dieselvärmare. En dieselvärmare förbrukar runt 0,6 liter bränsle i timmen, kräver att det finns tillräckligt med bränsle i tanken och att batteriet är tillräckligt laddat. Det är förbjudet att använda dieselvärmare i garage.

Hur går detta ihop med SVT:s miljöpolicy om att minska sin klimatpåverkan med 60 procent från 2007 till 2020?

Var är den lokala anpassningen för lokala förutsättningar? I storstäderna kanske elbilar är ett alternativ? I områden med stora avstånd kanske ett större bil med annat bränsle är att föredra.

Möjlighet att göra rätt

Bilarna börjar levereras till nyheterna vecka 12. Allmän-TV står inför byte senare. Nu har företaget möjlighet att tillsammans med medarbetarna komma fram till vilka bilmodeller som fungerar bäst vart. Journalistklubben vid SVT har hela tiden varit och fortsätter att vara öppna för dialog kring frågan.

Sverige är ett stort land och SVT finns i hela landet. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet.

 

SVT har nu svarat på vår artikel. Läs svaret här.