Journalistklubben vid SVT

Journalistklubbens höstmöte den 26-27 oktober samlade 33 förtroendevalda från hela landet. De vittnade om hur besparingar, omorganisationer och ett intensivt nyhetsläge skapar ett hårt tryck på medlemmarna. Fyra viktiga områden identifierades för att SVT ska vara en attraktiv arbetsplats för svenska journalister.  

 
Journalistiken i fokus 

Vi är journalister och vi älskar vårt arbete men ständigt nya arbetsuppgifter och nya system skapar en destruktiv arbetssituation. Vi föreslår:  

• Respektera yrkesrollen – en journalist ska vara en journalist. Utökat ansvar och mer komplexa arbetsuppgifter ska också synas i lönen.  
• Hitta modeller och strukturer för konstruktiv feedback  
• Ha en tydlig strategi och förväntningar avseende kvalitet och vad det är som ska levereras   
• Renodla och prioritera våra arbetsuppgifter  
• Inte bara lägga till – utan också ta bort – arbetsuppgifter  

Kompetensutveckling 

• Konkurrera med fortbildning och expertis genom hela organisationen. Börja redan vid introduktion – en medarbetare ska inte ut i produktion förrän hen är redo.  
• Karriärvägar för alla medarbetare och en ökad intern rörlighet  
• Återgå till att vara ett kunskapsföretag – tillvarata och utveckla kompetens som kommer in i företaget – i hela landet.  
• Kompetensutveckling ska vara en planerad del av det schemalagda arbetslivet. 
• SVT Akademi – en självklarhet i ett företag som vill vara attraktivt och utvecklas 

Tryggare anställningar 

• Fler vikarier skulle söka sig till SVT om de kände att det fanns en möjlighet till en tillsvidareanställning. I dag väljs public service ofta bort på grund av missbruket av LAS. 
• Med tryggare anställningar skulle tillsvidareanställda på SVT inte behöva utbilda nya vikarier som bara försvinner bort efter en tid till andra arbetsgivare. 
• Bygg också ut vikariepooler på fler ställen i landet med tillsvidareanställda. 
• Vi tror också att attraktiviteten ökar om frilansar får antingen vara frilansar, eller bli anställda. Inte vara “falsklansare”. 

En god arbetsmiljö 

För att vara en attraktiv arbetsplats krävs att SVT jobbar hårdare för att skapa en bra arbetsmiljö för alla anställda i organisationen.  

• Följ de lagstadgade föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. 
• Arbetsmiljön ska vara hållbar på lång sikt 
• Alla ska få den återhämtning som lagen kräver – raster och betalt för övertid. 
• Inför friskvårdstimme – och schemalägg den.  
• Schemat ska ge en balans mellan arbete och fritid 
• Tillåt arbete hemifrån för de som kan och vill.  

Det blir allt svårare att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till SVT – det konstateras bland såväl chefer som medarbetare runt om i landet. Det är särskilt tydligt vid rekrytering till tidsbegränsade anställningar, men långt ifrån bara.  

Än mer besvärande är att benägenheten att rekommendera SVT som arbetsgivare också minskar bland oss som redan arbetar inom SVT.  

Det är en tydlig trend i årets medarbetarenkät. Vi har också många vittnesmål från våra medlemmar om hur arbetsbelastningen ökar, hur stressen tilltar och hur det som ger SVT relevans som public servicebolag – det vill säga det innehåll som i slutänden levereras till avgiftsbetalarna – ofta får stå tillbaka.

Det som istället tar oproportionerligt stor kraft av medarbetarna är nya arbetsuppgifter som adderas till redan befintliga, att brottas med underbemanning och att hantera effekterna av osäkra anställningar. Vikarier med korta kontrakt kräver upplärning – vilket tar redaktionell kraft, för att kompetensen sedan efter kort tid går förlorad till andra arbetsgivare. 

Trots att brist på återhämtning är ett av de mest tydliga arbetsmiljöproblemen hos oss har den uppskattade friskvårdstimmen tagits bort – utan någon analys av vilka effekter den gav.  

Situationen är inte ny, men allt mer akut.  Det är en varningssignal som måste tas på största allvar – och det är ett gemensamt intresse för fack och arbetsgivare att bryta trenden. Det finns inga bättre ambassadörer för SVT än företagets egna medarbetare – men uppenbarligen blir ambassadörerna färre, i ett konkurrensmässigt och mediepolitiskt läge där de istället måste bli fler. 

Journalistklubben på SVT uppmanar arbetsgivaren: 

Att göra konkreta insatser för arbetsmiljö och villkor för sina anställda, för att SVT som arbetsgivare ska bli mer attraktiv och för att medarbetarna med självklarhet ska rekommendera SVT som arbetsgivare. 

Till dessa insatser räknar vi: 

Att företaget ökar bemanningen på redaktioner med alltför hög arbetsbelastning eller anpassar arbetsuppgifterna till den bemanning vi har.  

Prioriterar tillsvidareanställningar före korta kontrakt  

Att journalistiken prioriteras i varje givet läge 

Att SVT skapar nya karriärvägar för alla medarbetare (inte bara ledarskapsprogram) 

Att friskvårdstimmen återinförs 

Journalistklubbens höstmöte den 20-21 oktober samlade 33 förtroendevalda från hela landet. Vi enades om ett uttalande om pågående och kommande teknikskiften på SVT.  

Vi har de senaste åren sett en rad mindre lyckade tekniska och organisatoriska förändringar. Detta har påverkat kvaliteten till det sämre, tär på personalen och är heller inte kostnadseffektivt.  

För att kommande tekniska förändringar ska uppnå avsedd effekt, för såväl företaget i stort som för enskilda medarbetare, önskar SJF-klubben att utvecklingen börjar i rätt ände.   

Vi jobbar i en förändringsbenägen och tekniskt progressiv bransch – i ett företag fullt av medarbetare som välkomnar verktyg och arbetssätt som effektiviserar arbetet och i sin tur ger tid för kvalitet. Med den stundande tekniska omställningen, den så kallade transformationen, ser vi från företagets sida en ambition att uppnå just det, utöver den rent ekonomiska aspekten. 

Vi ser ett starkt behov av att de faktiska teknikanvändarna – medarbetarna – kommer in i processen mycket tidigare. Det räcker inte att samla ett fåtal medarbetarrepresentanter i en workshop efter att beslutet redan fattats, eller när en prototyp är på plats. Innan man bestämmer sig för vilka tekniska lösningar som ska implementeras i verksamheten behövs en behovsinventering på användarnivå. 

Produktion och teknik har en devis: Hur kan jag hjälpa dig? Nu ställer vi frågan till företaget: Hur kan vi hjälpa er? 

Vi vill att:  

• Företaget inför tydliga rutiner för kontinuerlig utvärdering och analys av tidigare tekniska förändringar. 
• Företaget inrättar en partsgemensam grupp som proaktivt arbetar fram metoder för lyckad utveckling och implementering av ny teknik och nya arbetssätt.  

PS. För övrigt anser vi fortfarande att utlasningarna måste upphöra. Vänligen se tidigare uttalanden.  

Kostnaderna för vikariekarusellen tas inte på allvar  – Journalistklubben vid SVT (journalistklubbensvt.se)

SVT får allt svårare att rekrytera – ändå lasas våra kollegor ut  – Journalistklubben vid SVT (journalistklubbensvt.se)

Anställningstaket skadar både SVT och dess anställda – Journalistklubben vid SVT (journalistklubbensvt.se)

Journalistklubben vid SVT har bidragit med 20 000 kronor till SJF:s insamling till stöd för journalister och mediearbetare i Ukraina.  

Pengarna går till de två journalistförbunden NUJU och IMTUU samt Europeiska Journalistfederation EFJ:s arbete. Pengarna ska kunna användas till inköp av skydds- och kommunikationsutrustning, hjälp med evakuering samt till både kort- och långsiktigt stöd till medlemmar och oberoende medier i Ukraina.  

Journalistklubbens årsmöte den 24 mars samlade 25 förtroendevalda från hela landet. Efter mycket diskussion enades mötet kring följande uttalande:  

SVT:s medarbetare har två års tuff pandemibevakning bakom sig och går nu rakt in i ett valår. Dessutom står vi inför en enorm uppgift att bevaka det pågående kriget i Ukraina. Ett krig ingen vet hur länge det ska pågå.  

Vid årsmötet 2022 för Journalistklubben vid SVT vittnade ombuden återigen om att företaget fortsätter att göra sig av med kompetenta och upplärda medarbetare trots ett ansträngt personalläge. Vi har tidigare påpekat att det offentligt finansierade SVT, i strid mot lagstiftarens intention, missbrukar lagen om anställningsskydd genom att systematiskt knuffa ut behövd personal. Vi har lyft frågan förr och känner oss tvingade att göra det än en gång eftersom denna personalpolitik fortfarande används. 

Problemet är särskilt påtagligt på orter där det är svårt att hitta journalister. Företaget har på senare tid startat redaktioner på nya orter och under året inrättas en bemanningspool med sex tjänster som hjälp på de mest utsatta orterna. Det ser vi positivt på men det räcker inte när ett stort antal personer samtidigt och systematiskt får lämna företaget. På vissa orter har det blivit mer eller mindre omöjligt att rekrytera lokalt, vilket också lett till absurda lösningar, exempelvis har en ny medarbetare anlitats för att på distans bevaka en annan del av Sverige.  

Redaktionschefer ägnar extremt mycket tid åt att hitta ny personal. Stor del av den tiden borde istället gå till att utveckla journalistiken och utveckla det redaktionella arbetet. Vi får vittnesmål från chefshåll om att så fort en vikarie har rekryterats påbörjas letandet efter nästa.  

Vi vill att SVT ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi tycker att SVT på allvar bör räkna på vad personalomsättningen kostar i arbetstid och arbetsmiljö och tar fram en långsiktig plan för personalförsörjningen.  

Vi som fackförbund vill gärna vara en konstruktiv part i det arbetet och räcker därför ut en hand till företaget med ambition att gemensamt titta på behov, orsaker och hitta lösningar på dagens och morgondagens bemanningsutmaningar. Vi föreslår att en samverkansgrupp inrättas, till att börja med på lokala nyheter. 

SVT har ett tilltagande problem med vakanser, svårigheter att behålla både vikarier och fast anställda samt problem med att rekrytera på många håll i landet. Detta har Journalistklubbens representanter vittnat om vid höstmötet den 21-22 oktober. 

Trots detta fortsätter det offentligt finansierade SVT, i strid mot lagstiftarens intention, att missbruka lagen om anställningsskydd genom att systematiskt lasa ut behövd och kompetent personal.  

Situationen på SVT förvärras i takt med att det finns färre journalister på arbetsmarknaden. SVT uppfattas idag som en mindre attraktiv arbetsplats än tidigare, vilket i sin tur leder till allt större problem att rekrytera personal.  

De anställda på SVT:s redaktioner måste kontinuerligt ägna mycket tid åt att lära upp ny personal på bekostnad av journalistisk verksamhet och samtidigt täcka upp för dem som tvingas sluta. Denna kompetens vandrar sedan vidare direkt till våra konkurrenter eller lämnar journalistyrket. Sammantaget skapar detta en mycket ansträngande psykosocial arbetsmiljö för både visstids- och tillsvidareanställda.

Vågar SVT gå in i en valbevakning där stora delar av reporterstyrkan känner att det saknas tillräckliga förutsättningar för att fullfölja vårt uppdrag?  

Rapporten “Hur kan det vara så här?” innehåller berättelser från 20 medarbetare på SVT. Där finns  uttalanden om att erfarenheter utifrån bakgrund och uppväxt borde värdesättas mer vid rekrytering. Det finns andra uttalanden om att personer inte vill bli sedda enbart som en representant för en grupp.  

Emma Hoen Bustos skriver i en ledare i Dagens Nyheter att det inte går ihop, att medarbetarna måste bestämma sig för den ena eller den andra ståndpunkten innan de kan kritisera sin arbetsplats. Men varför det? 

Här tycker vi att det är pedagogiskt att göra en jämförelse med kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. Är det kontroversiellt att påstå att en kvinna som rekryteras till att jobba i ett ämnesområde som traditionellt bevakas av män kan bidra med viktiga perspektiv i gruppen? Är det kontroversiellt att påstå är denna kvinna inte vill bli reducerad till särskilda uppgifter eller förväntas tycka vissa saker enbart utifrån sitt kön?  Och vad händer om fler kvinnor, med olika erfarenheter, kommer in i gruppen? 

Vi ser inga motsättningar mellan att både kräva mångfald på redaktioner och att varje individ respekteras för sina enskilda kunskaper och åsikter. Ha två perspektiv i huvudet samtidigt istället för att avfärda det som snömos.  

Vi håller med Emma Hoen Bustos om att ett Sverige i ständig förändring ställer nya krav på journalister och att en mångfald i erfarenheter och bakgrunder ökar den journalistiska kvaliteten. Det gäller inte enbart Public Service utan även på Dagens Nyheter och alla andra medieföretag.  

Istället för att fråga enskilda medarbetare “är du individ eller representant?” tycker vi att alla mediehus bör fråga sig vad de kan göra för att den frågan inte ska behöva ställas. 

Vi uppmanar andra mediehus att läsa rapporten och hoppas de antar utmaningen i att ta kliv mot större mångfald och inkluderande arbetsplatser.  

 

Med dokumentet “Hur kan det vara så här?” skildrar en grupp medlemmar i Journalistklubben hur 20 medarbetare med utländsk bakgrund uppfattar sin arbetssituation på SVT.

Journalistklubben har stöttat initiativet som handlar om att få fram ett kunskapsunderlag för såväl företaget som den fackliga verksamheten.   

Dokumentationen visar att trycket på enskilda medarbetare ofta blir högt. Det kan också vara svårt att ta upp problem om det saknas en god struktur för det eller en medvetenhet i frågan.

Det finns exempel på åtgärder som har fått genomslag i arbetet för ökad inkludering men en hel del frustration över saknade perspektiv och vilka konsekvenser medarbetarna ser att det får för SVT och för dem själva.  

Klubbens syfte är att driva på för långsiktiga åtgärder och att adressera problem som inte är nya men som behöver bli lösta. 

Journalistklubbens årsmöte samlade 30 förtroendevalda från hela landet. Efter mycket diskussion enades mötet kring de konsekvenser utlasningar får för arbetsmiljö, medarbetare och verksamheten och antog därför följande uttalande:

I vilket annat företag som helst hade det setts som kapitalförstöring att ta in och lära upp personal, för att sedan göra sig av med dem när de fått en viktig roll.

Effekten av att tvingas förhålla sig till att inte vara fler än 2 100 tillsvidareanställda är att företaget tvingas göra sig av med sina medarbetare när de har blivit riktigt bra på sina jobb. Verksamheten kräver inte bara kunskap i journalistik, utan också ett flertal tekniska system, datorprogram och utrustning. Det krävs kunskap i bildberättande för att SVT ska kunna nå sin målsättning att vara ledande inom rörlig bild.

Detta motverkas av att företaget inte vågar anställa medarbetare som jobbat i företaget under en viss tid, trots att de visat hög kompetens och företaget behöver dem. Istället måste ständigt nya medarbetare läras upp, ofta av sina mer erfarna kollegor, som får jobba dubbelt under upplärningstiden. Det kostar både pengar, tid och kraft som inte alltid finns.

Det skadar företaget när man tvingas ta farväl av otroligt kompetenta personer för att man inte har utrymme att anställa, fastän företaget egentligen hade velat ha dem kvar.

Det skadar dem som tvingas leva i osäkerhet och oro över hur länge de får stanna kvar i företaget.

Det skadar de medarbetare som får arbeta kvar i företaget, eftersom man förlorar en bra kollega och måste jobba extra för att lära upp en ny.

Det skadar mångfalden i företaget, då det hindrar ny personal som kan komma in med nya tankar och perspektiv att kunna stanna kvar i företaget.

Vi kräver att SVT agerar så som sunda företag på arbetsmarknaden gör. Visstidsanställda som fungerar i jobbet ska ges företrädesrätt till återanställning. Om det i förlängningen leder till att för många kommer vara anställda i företaget får man säga upp på grund av arbetsbrist och med påföljande företrädesrätt för den uppsagda – precis så som det är tänkt att lagen om anställningsskydd ska fungera.

Uttalande antaget vid Journalistklubbens årsmöte 25 mars 2021

Vi hyllas av våra chefer. Lyssnar-, tittar- och webbsiffor skjuter i höjden, liksom förtroendet. I en tuff tid under pågående pandemi, har Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion visat att vi verkligen behövs och blir valda. Som källa till kunskap, för oberoende nyheter och som sällskap i en tid när allt fler isoleras från omvärlden.

Trots det har inte arbetsgivarsidan, via Medieföretagen och Almega, visat några som helst tecken på att visa i handling hur viktiga vi är. Varken i lönekuvertet eller på något annat sätt nu när avtalsförhandlingarna är i full gång.  

Det våra över 3600 medlemmar verkligen önskar är ökad chans till återhämtning och bättre betalt, men det är precis tvärt om vad Medieföretagen yrkat på inför årets avtalsförhandlingar.  

Istället möts vi av luddiga formuleringar om flexibilitet, att restiden inte längre ska räknas som arbetstid, att vi behöver göra mer anpassningar och individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och medarbetare som innebär att fackens roll förminskas.  

Den text som arbetsgivarsidan i förhandlingarna lagt fram kan vi inte utläsa på annat sätt än att vi medarbetare ska ställa upp allt mer och få sämre betalt för det.

Vi läser att företagen vill ha fler otrygga anställningar trots att man, vid sidan om visstidsanställningar i form av vikariat och tidsbegränsade anställningar, redan har den mest generösa anställningsformen av dem alla i programanställningen. Bara den i sig är ett enormt avsteg från LAS (lagen om anställningsskydd) och saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden. Varför behövs det då fler?  

Arbetsgivarna säger att de vill vara attraktiva arbetsgivare och locka till sig de bästa, men vi frågar oss hur man kan göra det om tryggheten och återhämtningen försämras? 

Just återhämtning och möjlighet att planera sitt liv är, vid sidan av bättre löner, det viktigaste för våra medlemmar. Därför har vi lagt förslag på förbättringar som verkligen gör skillnad och som skulle göra våra arbetsplatser attraktiva. Men från arbetsgivarhåll möts vi istället av att man vill att vi ska vara mer tillgängliga utanför arbetstid, vara mer flexibla och jobba på mer obekväma arbetstider.   

Vi har grupper av medarbetare som vet vad det innebär att arbeta på gränsen till de nuvarande begränsningsreglerna som reglerar hur mycket obekväm tid vi kan arbeta. Redan i dag har de medarbetarna det tufft att få till återhämtning och hållbara familjeliv. Att ytterligare försämra och sätta fler medarbetare i arbete på det sättet är det inte läge för nu. 

Är det något som våra medlemmar och medarbetare på public service visar, inte minst under pågående pandemi men även annars, är ständig flexibilitet och anpassning. Vi ställer upp för varandra och företagen, vi ställer om våra arbetssätt snabbt, jobbar hårt och utsätter oss för risker. Vi är lojala för att vi också älskar att göra radio och tv.

Samtidigt vill alltså företagen driva på för sämre villkor att göra god journalistik, samhällsnyttiga program och underhållande radio och tv. Det går inte ihop! 

Återigen, vi har hyllats av våra chefer. Nu vill vi också att Medieföretagen ska visa hur viktiga vi verkligen är, inte bara i ord utan även i handling.  

Journalistklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion

Unionenklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion