Stoppa de otrygga jobben

Uttalande antaget av Journalistklubben vid SVT:s årsmöte 2019:

2013 ställde Journalistklubben vid SVT frågan: ”Vilka tjänar på otrygga jobb?” Därefter ställde vi frågan: ”Vilka tjänar på ännu fler otrygga jobb?” 2019 kan vi se att de otrygga anställningarna finns kvar och att situationen förvärrats och att stora delar av SVT:s verksamhet bygger på otrygga jobb. De senaste veckorna har vi tagit del av vittnesmål från personer som känner sig utnyttjade, manipulerade, förbisedda, slutkörda och rädda för att fatta viktiga beslut i livet. Det finns dessutom en oro för den journalistiska produkten som en direkt konsekvens av SVT:s personalpolitik.

I debatten har ledningen gett uttryck för att fastanställda har svårt att förnya sig. Det vet vi att de kan och vi vet att erfarenhet är hårdvaluta på en föränderlig arbetsmarknad. Därför är det strategiskt att fastanställa fler.

Vi har tidigare varnat för att SVT tappar kompetens på grund av de korta kontrakten. Vi ses inte längre som en attraktiv arbetsplats. Vi ser hur nyutexaminerade kollegor väljer bort SVT för andra arbetsplatser med tryggare villkor. Därför kräver vi ett stopp för att hela programprojekt bygger på otrygga jobb. Vi anser att ingen tjänar på otrygga jobb. Och vi vet vilka som förlorar: SVT:s publik, innehåll, trovärdighet och medarbetare.

Journalistklubben vid SVT, Stockholm 21 mars 2019

”Märkliga arbetsrättsliga hybrider på SVT”

De tidigare SVT-profilerna Lina Thomsgård och Daniel Sjölin vittnar om hur något gått alldeles fel med SVT:s personalpolitik. Ledningen gömmer sig bakom floskler om flexibilitet och en allt rörligare arbetsmarknad. Men frågan är långtifrån ny. Det är dags för public service-företagen att på allvar fråga sig hur de vill uppfattas som arbets- och uppdragsgivare.

Både Thomsgård och Sjölin berättar hur de, direkt eller indirekt, pressades att inte vara föräldralediga. Skulle de välja barnen framför sina uppdrag som programledare skulle deras produktioner kanske komma att läggas ned.

Riktat mot en tillsvidareanställd medarbetare skulle SVT:s beteende svårligen kunna förenas med diskrimineringslagens krav på att såväl manliga som kvinnliga arbetstagare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap. Det skulle med rätta uppfattas som en illa dold uppmaning att inte utnyttja sin lagstadgade rätt att vara föräldraledig.

Nu var varken Thomsgård eller Sjölin arbetstagare, åtminstone inte på papperet – utan frilansare, det vill säga uppdragstagare med egen firma. Då tycker sig uppenbarligen SVT kunna bete sig på ett helt annat sätt. Som om olika anlitandeformer medförde olika rättsuppfattningar.

”Vi kan inte garantera ett nytt kontrakt när någon som haft ett frilanskontrakt vill börja arbeta igen efter att ha varit hemma med barnen”, säger SVT:s HR-chef Sabina Rasiwala till Expressen.

Problemet är bara att Thomsgård och Sjölin, likt många andra på SVT, inte uppfattat sig som att de ”bara” haft ett frilanskontrakt. De har inte uppfattat sin relation med företaget som en relation mellan två samarbetande företag, som självständiga entreprenörer. Så har knappast heller företaget uppfattat dem. De har både setts av företaget och sett sig själva som medarbetare, som profiler som SVT haft rätt att ställa krav på och som också själva har rätt att ställa vissa krav på SVT. De har i praktiken både uppfattats som och behandlats som anställda.

Frågan är då om de inte rätteligen borde ha varit anställda, med de rättigheter det medfört i form av rätten till föräldraledighet, diskrimineringsskydd, intjänande av semester och tjänstepension, anställningsskydd, och så vidare. Journalistförbundet har genom åren drivit flera sådana tvister – både i förhandling och i Arbetsdomstolen – mot public service-företagen just för att undvika den här typen av situationer.

”…det finns otaliga människor i mediebranschen som kan vittna om samma känsla av orättvisa och otrygghet, av godtycke och utbytbarhet, att ena stunden vara efterfrågad och andra stunden ute i kylan.”

Vi kan inte uttala oss om hur en sådan prövning skulle ha utfallit just vad gäller Thomsgård eller Sjölin. Men vi kan uttala oss om hur vi uppfattar SVT:s personalpolitik. Nämligen som ansvarslös och närmast lättsinnig inför det faktum att det finns otaliga människor i mediebranschen som kan vittna om samma känsla av orättvisa och otrygghet, av godtycke och utbytbarhet, att ena stunden vara efterfrågad och andra stunden ute i kylan.

Det duger inte att, som HR-chef Sabina Rasiwala, skylla på produktionernas längd eller på en flexibel arbetsmarknad. Dessa förhållanden är ju på intet sätt nya.

”Vad gäller lättnader i anställningsskyddet har public service-företagen alltså redan en ganska rejäl bonus, jämfört med andra arbetsgivare.”

SVT har ett krav i sändningstillståndet på att utomstående ska kunna medverka i programproduktionerna. Detta krav har vi som part i kollektivavtalet sett till att företaget kan efterleva genom att införa en för svensk arbetsmarknad fullkomligt avvikande anställningsform – den så kallade programanställningen som medger visstidsanställning upp till fyra år, utan företrädesrätt eller garanterad övergång till tillsvidareanställning.

Vad gäller lättnader i anställningsskyddet har public service-företagen alltså redan en ganska rejäl bonus, jämfört med andra arbetsgivare.

Men det är som att det inte räcker. SVT ska ändå anlita firmor, på ibland tveksamma grunder. Man ska anlita produktionsbolag och bemanningsföretag. Vi har exempel på rena entreprenadkedjor, medarbetare som arbetat i SVT:s reguljära programproduktion som egenföretagare, men kontrakterade via ett bemanningsföretag.

SVT får gärna förklara vad det är i sändningstillståndet eller i den moderna arbetsmarknaden som motiverar den typen av märkvärdiga arbetsrättsliga hybrider.

SVT får också gärna förklara varför man gör skillnad på medarbetare och medarbetare, beroende på anställnings- eller anlitandeform.

SVT behöver ta detta på allvar. Och det nu.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Hanna Nyberg, ordförande Journalistklubben SVT


”Kommentarerna Josefsson får säger inget om utbudet”

”En professionell journalist skiljer mellan sina privata åsikter och sitt arbete”,
skriver Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg.

I Opinion Live nyligen diskuterades huruvida public service är vänstervridet eller inte. Janne Josefsson är inbjuden och säger att det jobbar mycket vänster- och miljöpartister på SVT.

Som belägg för detta berättar han att hans program om våldsamma extremvänstern inte fått så många positiva reaktioner i korridorerna som det när han granskade den högerextrema rörelsen.

Jag jobbade min första dag på public service på Radio Blekinge 2002. Sedan dess har jag jobbat för minimala enmansbolag, stora tidningsdrakar och klassiska nyhetsbyråer. Sedan snart 10 år är jag anställd på SVT och har i perioder delat redaktion med Janne Josefsson.

I mitt fackliga uppdrag träffar jag journalister inom public service över hela Sverige och har dagliga diskussioner om hur det är att jobba på SVT i olika aspekter.

Det finns problem på vår arbetsplats; otrygga anställningar, utbrändhet, inte tillräcklig tid, dåligt klimat för diskussion och ekonomiskt pressade programprojekt. Jag kan prata länge om dem.  

Men den bild som Janne Josefsson målar upp känner jag inte alls igen.

Att journalisterna här skulle försöka stoppa reportage genom att säga ”Det skulle gynna Sverigedemokraterna” är inget jag har hört. Det jag ser i korridorerna på SVT är journalister som jobbar hårt för att kontrollera fakta och programledare som väger formuleringar genom att läsa dem högt och diskutera dem med en redaktör inför sändning.

Jag ser morgonmöten där man diskuterar inslag och chattar – och formuleringar som har varit värdeladdade får kritik.

Jag ser hur Janne Josefssons tidigare redaktion Uppdrag granskning sitter i timlånga möten för att kontrollera varenda ord i manus – line by line. Att måla upp en bild av SVT som ett ställe där det är fullt med vänsterpartister och miljöpartister som försöker stoppa inslag som skulle gynna SD är något jag vänder mig emot.

Det finns ingen hel undersökning som på allvar undersökt public service medarbetares politiska preferenser.

När Janne Josefsson och andra pratar om att journalister är vänster- och miljöpartister är det en undersökning av forskaren Kent Asp från 2012 som man brukar hänvisa till.

I den tillfrågades 1.338 journalister om vilket parti de gillar bäst. 93 personer på SVT svarade och drygt hälften av dessa svarade då Miljöpartiet. Det framgår inte hur många av dessa som sysslar med sport, kultur eller nyhetsbevakning.

Utifrån denna siffra går det inte att dra slutsatser om SVT:s cirka 1.000 nyhets- och samhällsjournalisters politiska preferenser. En sådan undersökning säger heller inte mycket om SVT:s utbud.

En professionell journalist skiljer mellan sina privata åsikter och sitt arbete. Det är en redaktion med en ansvarig utgivare som fattar beslut om publiceringarna, inte journalisten själv. Syftet är att säkerställa att kraven på saklighet och opartiskhet nås.

Där går själva skiljelinjen mellan till exempel influencers och journalister.

Vi ska granska makten oavsett vem som sitter på den. I SVT-huset har till exempel Janne Josefsson stor makt – men hans program genomgår samma redaktionella processer som alla andras. Det är jag stolt över.

Hanna Nyberg
ordförande Journalistklubben SVT

SVT måste vara en attraktiv arbetsplats i framtiden

Uttalande antaget vid Journalistklubbens höstmöte 2018

Vi ser ett växande problem med att redaktioner i hela landet får allt svårare att hitta vikarier. På vissa håll har SVT problem att hitta personal även till fasta tjänster. Rekryteringsprocessen drar ofta ut på tiden.

Samtidigt fortsätter SVT att systematiskt lasa ut de kompetenta vikarier som vi lyckats rekrytera och lära upp. Därmed misslyckas SVT med att säkra återväxten av kompetent personal. Samtidigt sliter det hårt på den befintliga personalen. Arbetet på SVT har blivit allt mer komplext så upplärningstiden är lång.

Hårt pressade scheman, dålig arbetsmiljö, brist på feedback, osäkra anställningar och en osäkerhet kring mål och riktning gör att SVT har blivit en mindre attraktiv arbetsplats.

Journalistklubben vill att SVT:

  • slutar med den systematiska utlasningen
  • tar långtidssjukskrivningarna för stress på allvar
  • förbättrar den fysiska arbetsmiljön
  • anpassar förutsättningarna för att skapa en kreativ arbetsmiljö
  • säkrar kompetensutvecklingen av personalen

Med de här åtgärderna höjs kvaliteten vilket är en förutsättning för att bibehålla förtroendet från vår publik.

Journalistklubben vid SVT 181109

Uttalande med anledning av neddragningar på DR

Idag kom beskedet att cirka 400 tjänster på Danmarks Radio försvinner med anledning av den danska regeringens beslut om en 20-procentig nedskärning av public service-budgeten. Beskedet var visserligen väntat, men det gör det inte mindre oroande och ledsamt. Vi känner med våra kolleger i Danmark som nu står inför en väldigt osäker tid.
Public service bidrar till att påverka medieklimatet positivt när det gäller kvaliteten, och i länder där public service är starkt och oberoende är också demokratin stark. Politiken måste hålla armlängds avstånd till public service om självständiga redaktionella beslut ska kunna garanteras – utvecklingen i Danmark är därför djupt oroväckande.


Journalistklubbarna vid SR och SVT

Uttalelse fra nordisk möte i Stockholm

Stockholm 180830

Journalistklubbene til public service selskapene i DR, YLE, SR, SVT og NRK var samlet til nordisk möte 29. og 30. august i Stockholm. Vi diskuterte vilkårene for uavhengig journalistikk og rammevilkårene for public service for public service tilbudet i Norden.

Journalistklubbene til public service selskapene i DR, YLE, SR, SVT og NRK var samlet til nordisk möte 29. og 30. august i Stockholm. Vi diskuterte vilkårene for uavhengig journalistikk og rammevilkårene for public service for public service tilbudet i Norden.

Troverdig journalistikk avhenger av at politikerne holder seg på en armlengdes avstand fra vare redaksjonelle vurderinger når de skal utforme våre nye oppdrag.

Vi er urolige for stadig nye politiske angrep på vår redaksjonelle uavhengighet. Det har skjedd fler ganger tidligere, og det skjedde sist under vårt möte da en svensk partileder i et intervju i Sveriges radio kom med direkte angrep på en radiokanal og utrykte vilje om å legge ned kanalen. Troverdig journalistikk avhenger av at politikerne holder seg pa en armlengdes avstand fra våre redaksjonelle vurderinger når de skal utforme våre nye oppdrag. Det er essensiellt at politikerne forstår viktigheten av denne avstanden og hensynet til uavhengigheten når Sverige, Danmark og Norge nå skal velge finansieringslösning for sine selskap. Vi er spesielt bekymret for reduksjonen i pengar til public service i Danmark som ser ut til å bli vesentlig mindre.

Hilla Blomberg, ordförande Rundradions programarbetare, YLE

Johanna Lindblad Ahl, ordförande Journalistklubben vid Sveriges radio

Steen Kramhöft, nästformand Journalistgruppen, DR

Lars Nilsson, vice ordförande Journalistklubben vid SVT

Richard Aune, leder Norsk Journalistlag i NRK


Därför #oxåutlasad

Det är en ständig kramp i magen – blir nästa kontrakt förlängt och hur länge? Och får min granne i kontorslandskapet jobb en längre period än jag? I sommar delar vi våra erfarenheter under #oxåutlasad.

På Sveriges Television jobbar över 2000 personer. Men på företagets lista över personer som har företrädesrätt finns färre än 10, och bara en enda journalist. Det är en medveten strategi från ledningen, inte bara på SVT, utan på de flesta mediearbetsplatser.

Företrädesrätt, eller inlasning som det kallas i branschen, regleras i lag och tillfaller den som varit vikarie på samma avdelning i mer än tolv månader. Att ha företrädesrätt innebär att vikarien ska erbjudas nästa fasta tjänst eller vikariat. Efter tre år omvandlas vikariatet till en fast anställning. Detta försöker många arbetsgivare i mediebranschen undvika. Det är mycket sällsynt med vikariat längre än tolv månader, och kompetenta personer kan få sluta med hänvisning till LAS. Att bli ”utlasad” är ett vanligare samtalsämne än nästa steg i karriären.

Journalistklubben vid SVT för återkommande resonemang i frågan om detta med chefer på alla nivåer. Det har, tyvärr, inte hjälpt. De senare åren har antalet vikarier som lasats in varit försvinnande få.

Trots det fortsätter vikarier att göra att fantastiskt ambitiöst journalistiskt jobb. Ett jobb som vårt företag inte skulle klara sig utan. Speciellt nu i sommar. Tack för det. Nu delar vi, oavsett anställningsform, erfarenheter under #oxåutlasad. Tillsammans kan vi åstadkomma en ändring.

PS: Texten ovan talar endast om vikariat – har du frågor om andra anställningsformer så kontakta journalistklubben@svt.se.

Stoppa utlasningarna – så här kan vi hjälpas åt!

Frustrationen över de systematiska utlasningarna är stor bland våra medlemmar. Vad kan du göra om du jobbar på en redaktion där nästa vikarie ska lasas ut?

1) Prata med chefen, visa vilka konsekvenser det får. Be att få prata med den som har mandat att fatta beslutet.

2) Prata med företrädare för din journalistklubb som kan väcka förhandling, och om förutsättningarna finns, hänvisa till regeln i kollektivavtalet om en vikarie – ett vikariat. I kollektivavtalet § 2.2.2 står det att samma vikarie i normalfallet ska erbjudas ett vikariat som förlängs. Vi har olika tolkningar kring vad ”i normalfallet” betyder.

3) Stötta vikarien i att det inte är hen det är fel på, det är beslutet om att systematiskt avsluta vikariat som är längre än 11 månader.

4) För gärna anteckningar kring vad upplärningstider och dubbelarbete för att introducera nya personer tar i anspråk (men gör det med glädje och kamratskap förstås). Att det kostar pengar kan vara ett bra argument!

 

Stoppa de systematiska utlasningarna!

Journalistklubben vid SVT har länge påtalat problemet med systematiska utlasningar för SVT.

Vi ser följande problem med att systematiskt låta vikariat upphöra strax före de ger företrädesrätt:

  • Det påverkar den enskilde medlemmen som trots att den gör ett utmärkt jobb inte får fortsätta jobba.
  • Det påverkar kolleger som blir de som får lära upp nya vikarier.
  • Det påverkar arbetsledare som får lägga mycket värdefull tid på att rekrytera nya vikarier – trots att fullgoda, upplärda individer finns.

Därför vill vi att SVT stoppar de systematiska utlasningarna.

Vi kräver inte att varje medlem, i varje läge ska lasas in. Vi kräver att företaget i fall där fungerande, duktiga vikarier jobbat och där utrymme fortfarande finns låter redaktionschefen fatta beslut att förlänga vikariat över den magiska 11-månadersgränsen. Vi vill också att varje redaktionsledning ska kunna diskutera frågan förutsättningslöst.

Vi tror att det skulle ge bättre villkor för en god journalistik.

Några svar på de motargument vi möter:

Arbetsgivaren: ”En inlasning innebär en passiv rekrytering. Vi vill att folk aktivt ska söka sina jobb och lyser hellre ut tjänster.”
– Vi håller med om att folk aktivt ska söka sina jobb. I praktiken är det dock så att vikarie efter vikarie kommer in och täpper till luckor för tjänstlediga och sjuka medarbetare. Att veta att jag bara får jobba någonstans i 11 månader oavsett hur bra jobb jag gör bidrar snarare till passivitet.

Arbetsgivaren: ”En inlasning är lika med en fast tjänst.”
– Enligt lagen om anställningsskydd får den som jobbat som vikarie eller på tidsbegränsad anställning på samma avdelning inom SVT i över tolv månader företräde till nästa fasta tjänst, eller vikariat för den delen, förutsatt att rätt kvalifikationer finns. Om företaget bestämmer sig för att de vill ha en reporter som kan teckenspråk flytande och lyser ut en sådan tjänst blir det inte aktuellt för en inlasad reporter utan dessa kvalifikationer att få denna tjänst. Om en medarbetare tackar nej till en erbjuden tjänst försvinner företrädesrätten.

Arbetsgivaren: ”En inlasning är lika med en fast tjänst och får vi för många måste vi säga upp personer. Det är smärtsamt.”
Se ovan! Skulle vi behöva gå till uppsägningar är det smärtsamt för alla parter. Vi tycker dock det är bättre än policyn som är att systematiskt säga nej. Det är smärtsamt att bli utlasad också.

Journalistklubben kritiserar ryktesspridning kring UG

I samband med publiceringen av Uppdrags Gransknings reportage ”#metoo och Fredrik Virtanen” har en enskild reporter blivit föremål för ryktesspridning och hat. 

Vi välkomnar debatt och kritik av SVT:s produktioner, både Uppdrag granskning och andra.  

Allmänheten och den egna branschen ska och får såklart syna all journalistik som publiceras. Granskningsnämnden, Pressens opinionsnämnd och Yrkesetiska nämnden finns till exempel för dessa ändamål.

Den våg av smutskastning, hat och personangrepp som riktats mot enskilda medarbetare på Uppdrag granskning före och efter förra veckans program kan inte annat än fördömas. 

Enligt den medarbetarenkät som SVT genomförde under våren utsätts journalisterna på Sveriges television för långt mer näthat än genomsnittet för andra företag. 

Journalistklubben vid SVT fördömer alla former av påtryckningar som syftar till att skrämma journalister till tystnad. Vi värnar i första hand våra medlemmars välmående, men också ett debattklimat fritt från hat och hot för allas vårt gemensammas bästa.